Tillsatsmedel
En vanlig fråga är om man ska använda tillsatsmedel och i så fall, vilket? Det finns naturligtvis inget generellt svar på den frågan, utan man måste fråga sig vad man vill åstadkomma med medlet innan man bestämmer sig.

Fundera på hur det gått tidigare. Om du hittills aldrig använt tillsatsmedel, alltid har lyckats göra ett bra ensilage och inte ändrat något, så kanske det inte finns någon anledning att börja nu! Än så länge tas bara hänsyn till smältbarhet och råproteininnehåll när det gäller näring och därför kommer det främst att vara ensilagets hygieniska kvalitet vi kan ta hänsyn till. Har du gjort likadant i många år och inte haft några problem alls kan det vara onödigt med tillsatsmedel. Om du däremot har något återkommande problem, eller om bara kvaliteten varierar från år till år utan någon riktigt bra förklaring, så kan tillsatsmedel vara en hjälp. Tillsatsmedel kan också vara något man använder det år vädret inte tillåter den förtorkning man normalt eftersträvar. Dessutom kan tillsatsmedel påverka såväl konsumtion/smaklighet som foderutnyttjande, även om vi har svårt att förutsäga exakt hur väl olika ensilage kommer att utnyttjas eller konsumeras.

Vilket medel man ska använda är en annan fråga. Många olika tillsatsmedel har visat sig ha effekt på resultatet av ensileringen, både i kontrollerade försök och i praktiken, och de flesta har både starka och svaga sidor. När man ska bestämma sig för ett medel måste man därför fundera på vad man vill åstadkomma, eller vilket problem man vill lösa. Dessutom ska vi inte glömma bort att personliga preferenser faktiskt har betydelse. Har du problem med klostridier? Mögel? Varmgång? Vill du bara att dina djur ska utnyttja fodret optimalt? Vill du ha ett bra eller utmärkt ensilage istället för ett ensilage som kan betraktas som OK? Tillsatsmedel kan även ses som en försäkring för att minska risken att något gåt fel vid ensileringen. Tillsatsmedel kan delas in i två huvudkategorier: fermentationsstimulerare och fermentationshämmare. Fermentationsstimulerare är mjölksyrabakterier och olika näringssubstrat (t ex melass) som ska gynna fermentationen. Fermentationshämmare är främst olika kemiska tillsatsmedel (syror och salter) som på olika vis antingen hämmar fermentationen generellt eller som specifikt hämmar vissa mikroorganismer.

Läs mer om:
> Syror
> Bakterier
> Salter
> Substrat

> Ammoniak

> Varmgång
> Klostridietillväxt
> Jäst
> Mögel
> Enterobakterier