En förutsättning för att mjölksyrabakterierna ska fungera som tillsatsmedel är dock att det finns tillräckligt med socker i grödan. Utan socker kan ändå inte bakterierna växa och producerar inte tillräckligt med syra för att ensilaget ska bli stabilt och inte riskera en sekundär fermentation. Eftersom koncentrationen av socker oftast är lägre i en blöt gröda, samtidigt som mer syra behöver produceras för att ge en viss sänkning av pH är troligen inte bakteriepreparat det lämpligaste tillsatsmedlet i blöta grödor. Generellt rekommenderas inte bakteriepreparat vid ts-halter under 25 %. Även om de kan fungera, så är deras effekt i blöta grödor varierande. Även i torra grödor kan deras effekt vara tveksam. Detta beror på att bakterierna även kräver vatten för sin tillväxt. Om vatten inte finns tillgängligt kommer inte bakterierna att kunna växa tillfredsställande. Däremot kan det finnas effekt av kombinationspreparat vid höga ts-halter. Genom att utnyttja bakteriernas förmåga att sänka pH kan man genom att kombinera det med natriumbensoat få ett preparat som missgynnar svamptillväxt och varmgång efter öppnandet.

Det finns ett stort antal bakteriepreparat på marknaden och det kan vara svårt att veta hur man väljer. Är det främsta skälet att säkerställa en bra fermentation finns det förmodligen ett flertal preparat att välja på. Har de genomgått ett DLG test så finns det goda möjligheter att det är ett bra preparat. Det finns också olika preparat för att förbättra lagringsstabiliteten/minska risken för varmgång. Det finns två huvudsakliga metoder för detta: Kombination av mjölksyrabakterier och natriumbensoat eller användning av t ex lactobacillus buchneri. Natriumbensoatet är effektivt mot svamp, men hämmar även mjölksyrabakterierna något. L. Buchneri omvandlar mjölksyra till ättikssyra och förbättrar lagringsstabiliteten.