Varmgång i samband med ensilering handlar om två helt skilda fenomen med olika orsaker. Det ena är varmgång i samband med inläggning och det andra är varmgång i samband med uttag ur en silo/bal.

Varmgång i samband med inläggningen beror på att enzymer i växterna genom respiration förbrukar lösliga kolhydrater (socker) och producerar koldioxid. Som ytterligare produkt blir värme och vatten. Det är den effekt man kan känna om man klipper gräs och krattar ihop klippet i en hög. Om man sticker in handen i högen kan man alltså känna att det blivit varmt. Samma sak gäller om man inte plastar in en bal i tid… Om syretillförseln får fortgå en längre tid kommer även mikrobiell tillväxt att skapa problem med varmgång. För att stoppa den processen bör man begränsa syretillförseln. Genom att skapa en syrefri miljö kommer andningen att stoppas och varmgången upphör. I balar gäller det att begränsa tiden mellan pressning och inplastning och vid inläggning i silor bör man packa grödan snabbt. Eftersom grödan då täpper till allteftersom så kommer bara den senast inlagda grödan att utsättas för syre och det blir en begränsad tid under vilken varmgången kan pågå.

När det gäller varmgång i samband med uttag ur en silo/bal är det vanligen en mikrobiell process. Aeroba mikroorganismer, t ex mögel och jäst, som överlevt fermentationen börjar växa efter att silon/balen öppnats. Jäst kan i flera fall använda både socker och de organiska syror som bildats under fermentationen som energikälla och är vanligen den mikroorganism som initierar varmgången. Mögel tycks långsammare i starten, men kommer också att börja växa. Om uttaget är tillräckligt stort från silon/balen kommer det inte att bli någon varmgång, eftersom ensilaget då inte kommer att exponeras för syre under tillräckligt lång tid för att mikroorganismerna ska börja växa. Hur lång tid det tar kommer också att påverkas av andra faktorer som t ex temperatur, hur ensilaget är fermenterat, hur välpackat det är mm.

Det finns tillsatsmedel som kan minska problemen med varmgång. I artiklar från USA läser man ibland att propionsyra kan användas för att förbättra hållbarheten på uttaget ensilage. Detta är mest aktuellt om fodret hinner bli varmt i blandarvagnen. Det vanligaste i Sverige är att man försöker förebygga problemet. Om man vet att man inte har tillräckligt stort uttag kan man tillsätta ensileringsmedel som minskar risken för varmgång samtidigt som det förbättrar fermentationen. Några substanser som visats effektiva är natriumbensoat (i kombination med mjölksyrabakterier eller andra salter) och propionsyra (vanligen kombinerat med myrsyra). Varmgång i samband med inläggningen kan inte förhindras på samma sätt eftersom det är en enzymatisk process. Det bästa är naturligtvis att packa bättre och minska tiden som grönmassan exponeras för syre. Det är anledningen till att man rekommenderat att balar ska plastas in inom två timmar från pressningen, även om det bör erkännas att just den tiden är en kvalificerad gissning. Möjligen kan tillsättning av syror öka tiden innan grönmassan blir varm, eftersom man då sänker pH och förhoppningsvis når ett pH som är lägre än enzymernas pH optimum, vilket minskar deras aktivitet.