Vilket behov av energi och råprotein en häst har beror på hur stor den är och hur mycket den arbetar, men även det diffusa begreppet "temperament" spelar in. Det finns en del riktlinjer, men i slutänden får man titta på sin häst och försöka bedöma om den är i rätt hull. Vad som kan vara viktigt är dock förhållandet mellan energi och protein. Totalfoderstaten bör innehålla 6 g smbRP/MJ, för hästar som arbetar, och något mer för digivande/dräktiga ston samt för växande unghästar. Överutfodring av protein ger sällan negativa effekter om det inte är mer än 3 ggr mer än de behöver, d v s 18 g smbRP/MJ, och det får man anstränga sig för att lyckas med. Det finns naturligtvis personer som har, i försökssammanhang, testat vad som händer när man fodrar stora proteinmängder. I något fall i Storbritannien fodrades 8 kg sojamjöl/dag till hästar som ändå lyckades prestera på kapplöpningsbanorna. Detta är dock totalt onödigt och inget att rekommendera, men försöket hade som syfte att bevisa att det är möjligt. Hästarna dör inte så fort de får i sig protein!

Vad innehåller då det perfekta ensilaget? Det beror naturligtvis på vad man har för hästar, men om vi för enkelhetens skull börjar med majoriteten av hästarna, som varken växer är dräktiga eller digivande, så förutsätter vi att den behöver 6 g smbRP/MJ. Låt oss ta en exempelhäst som väger 500 kg och rids en timme varje dag, 30 min skritt, 20 min trav och 10 min galopp. Enligt siffror från boken "Hästens näringsbehov och utfodring" av Christina Planck och Margareta Rundgren, skulle den hästen behöva 77 MJ/dag och 77x6=462 g smbRP. Om man har tillgång till ett grovfoder, hö eller ensilage, med 9,5 MJ och 57 g smbRP, räcker det alltså med att ge hästen 77/9,5"8 kg ensilage för att täcka behovet av både protein (8*57=456) och energi. Dessutom kommer hästen att ha sysselsättning med att äta fodret under lång tid. Om man vill ge hästen lite kraftfoder så fungerar även det utan att grovfodergivan blir för liten, men troligen behövs det inte. Mineralfoder kan dock rekommenderas i de flesta fall, främst för att man inte ska behöva oroa sig.

Om vi i stället tänker oss samma häst, med samma arbete, men ett foder med 9 MJ och 29 g smbRP (ja, jag har varit med om ett sådant foder), så blir det betydligt svårare att få en vettig foderstat. Om man återigen bara vill använda grovfoder så krävs 77/9=8.5 kg ts. Det är inget problem, men då får den bara 8,5x29=246,5 g smbRP! För att hästen då inte ska drabbas av proteinbrist måste man alltså tillföra 216g smbRP från annat foder, men om man bara lägger till det kommer energigivan att bli för stor. Man måste alltså byta ut en del av grovfodret mot annat, proteinrikt foder. I lust det här exemplet kan man t ex byta ut (knappt) 1 kg ts grovfoder mot 0.6 kg sojamjöl, eller annat proteinfodermedel. Eller om man inte vill använda soja utan föredrar lucernhack, genom att fodra 6 kg av grovfodret och 2.75 kg lucernhack. Själklart kommer siffrorna att ändras något om man av någon anledning vill ge lite havre, men förhoppningsvis visar det här exemplet att det är lättare att göra en bra foderstat om man har ett lämpligt grovfoder. Hästar kan klara sig på enbart grovfoder (och mineraler), förutsatt att grovfodret är av god kvalitet.

Vad gör man om innehållet av råprotein är för högt? Om ensilaget t ex innehåller 10 MJ och 100 g smbRP? Det enkla svaret är att man inte bryr sig om det! Det är ändå frågan om en relativt begränsad överutfodring av råprotein. Om man ändå är orolig så kan man ju alltid ställa samma exempelhäst ovan på t ex 6 kg ts grovfoder och fri tillgång på halm. Man bör kanske då vara observant så att den äter tillräckligt mycket halm för att inte tappa hull. Om den uppenbarligen inte får i sig tillräckligt med energi i alla fall, så fodrar man på med mer ensilage.

För växande, digivande och dräktiga hästar är proteinbehovet större. Enligt samma bok som tidigare bör växande 6 mån gamla hästar få 9,5 g smbRP/MJ, vid 12 mån 7g smbRP/MJ och vid 18 mån 6,5 g smbRP/MJ. Dräktiga ston behöver 6,8 g smbRP/MJ i mån 8-9, 7,2 g smbRP/MJ mån 10 och 7,4 g smbRP/MJ mån 11. Under digivning ökar behovet ytterligare till 9 g smbRP/MJ under mån 1-3 och därefter 8,5 g smbRP/MJ till avvänjningen.

Om man har möjlighet att köpa analyserat vallfoder så bör man eftersträva ett foder som är så väl anpassat efter hästarnas behov som möjligt. Utgår man från att det ska ha den balans mellan energi och protein som de hästar man ska utfodra, så blir övrig foderstatsberäkning enkel. Kom ihåg att hästen i första hand är gräsätare. De har inget behov av andra mer eller mindre exotiska fodermedel om det "gräs" de får tillgång till har rätt näringsvärde!