Utnyttjas hackat ensilage bättre än skuret av mjölkkor?

Exakthackning av grönmassa före ensilering rekommenderas ofta för att förbättra ensilagets fermentation. Eftersom det ändå går att producera ensilage med tillfredsställande hygienisk kvalitet med grödor som endast skurits kan det vara av intresse att veta om hackningen påverkar kornas konsumtion av ensilage, eller hur det utnyttjas.

I ett norskt försök ensilerades en timotejdominerad gröda, med ca 25 % ts-halt, exakthackad eller skuren med självlastarvagn. Grödan ensilerades i plansilor och ett syrabaserat tillsatsmedel användes. Ensilaget utfodrades i fri tillgång till kor som fick samma mängd kraftfoder.

Resultaten visar att korna åt mer ensilage och producerade mer mjölk när de utfodrades med exakthackat foder. Det var inga signifikanta skillnader mellan halterna av fett, protein och laktos mellan hackat och skuret foder. Vad som är lite intressant att notera är att smaktester som gjordes på mjölken visar att kor som utfodrades med det skurna ensilaget hade högre klassning på smak på mjölken än de kor som fick exakthackat ensilage. Mjölk från kor som fick skuret ensilage innehöll mer urea och a-tokoferol (E-vitamin) än mjölk från kor som utfodrats med exakthackat ensilage.

Källa: Randby, Å.T. 2005. The effect of grass silage chop length on dairy cow performance. Proceedings of the XIV International Silage Conference. Sid 137.

I ett finskt försök jämfördes exakthackning efter ensileringen med slaghackad gröda. En gröda skördades med slaghack och ensilerades. Innan utfodring hackades en del av grödan i en exakthack innan utfodringen och den andra delen utfodrades utan ytterligare hackning. Här resulterade hackning inte i några skillnader i avkastning eller halter, men däremot var utnyttjandet, både av energi och protein, bättre för den exakthackade grödan.

I samma försök jämfördes även två ensileringsmedel, ett var baserat på myrsyra och det andra bestod av mjölksyrabakterier och cellulaser (cellulosanedbrytande enzym). Vid den jämförelsen var avkastningen högre vid användning av syrabehandlat ensilage, avseende såväl mjölk som fett, protein och laktos. Även halten av fett i mjölken var högre vid utfodring av syrabehandlat ensilage. Eftersom korna åt mer av det syrabehandlade ensilaget sågs dock ingen signifikant skillnad mellan de båda tillsatsmedlen avseende utnyttjandet av energi och protein.

Källa: Toivonen, V. och Heikkilä, T. 2005. The effect of chop length and additive on silage intake and milk production in cows. Proceedings of the XIV International Silage Conference. Sid 140.