> Startsidan
> Allmänt om ensilering
> Vad är kvalitet?
> Ensileringsmedel
> Ensilage som foder
> Ensilage till hästar
> Silor/balar
> Förluster
> Skörd
> Grödor
> Forskning
> Vem gör ensilageNYTT?
> Kontakt

 

 

 

Gräs
av David Slottner Agr D

Timotej
Timotej är en av de vanligaste grödorna för slåttervallar i Sverige. En orsak till detta kan vara att det länge varit vanligast med tvåskördesystem i Sverige och under det systemet passar timotej ypperligt, gärna i kombination med rödklöver. timotej betraktas vanligen som smakligt och har potential för ett högt näringsvärde. Dessutom är det en art som har god vinterhärdighet. Timotej tål däremot inte bete, så om man vill beta vallen är det lämpligast att använda något annat gräs.

Hundäxing
Hundäxing är ett gräs som främst odlas ihop med lusern, eftersom de grödorna utvecklas ungefär samtidigt. Båda dessa grödor utvecklas snabbt och bör skördas tidigt och ofta för att näringsvärdet ska hållas högt. Precis som lusern bör hundäxing skördas minst tre gånger om året och tål inte bete.

Ängssvingel
Även ängssvingel kan odlas ihop med lusern, eftersom det är en gröda som har ungefär samma utvecklingstakt. Det förekommer även att ängssvingel odlas ihop med rödklöver och timotej för att fungera i två eller treskördesystem, eftersom ängssvingeln har bättre återväxt än timotej. Ängssvingel går dessutom bra att beta.

Engelskt rajgräs
I intensiva skördesystem, med tre eller fler skördar varje säsong är engelskt rajgräs en bra gröda, inte minst i kombination med vitklöver. Engelskt rajgräs har högt näringsvärde och ger bra avkastning, men är inte lika vinterhärdig som timotej och ängssvingel. Det är även ett gräs som går bra att beta. I Storbritannien har man utvecklat sorter som ska innehålla mer WSC än "vanliga" rajgräs. När det testades i Sverige sågs dock inte några större skillnader mellan sorterna. Skillnader beroende på när grödorna skördades var betydligt större.

Italienskt- och westerwoldiskt rajgräs
används som ettåriga grönfoderväxter. Övervintringsförmågan är inte bra, men energivärden och avkastning kan vara höga.

Inget gräs har några speciella problem avseende ensilerbarheten. I blandningar med baljväxter höjer gräset innehållet av WSC och dessutom har tidigt skördade gräs ofta högre energiinnehåll än t ex klöver som skördats vid samma tid. Dock tenderar energivärdet att sjunka snabbare för gräs än för klöver.