> Startsidan
> Allmänt om ensilering
> Vad är kvalitet?
> Ensileringsmedel
> Ensilage som foder
> Ensilage till hästar
> Silor/balar
> Förluster
> Skörd
> Grödor
> Forskning
> Vem gör ensilageNYTT?
> Kontakt

 

 

 

Ensilage i NorFor-systemet.
av David Slottner Agr D

En av de stora skillnaderna mellan NorFor och gamla AAT/PBV-systemet är att grovfodret värderas annorlunda. Skillnaderna mellan ett bra och ett mindre bra foder blir tydligare. Detta beror på att man försöksmässigt kunnat visa större skillnader mellan olika vallfoder än vad siffrorna i analysen visar. Det nya systemet innebär att man inte beräknar värden för olika fodermedel, utan för hela foderstaten. Detta innebär att även övriga foder inverkar på hur vallfodret utnyttjas både som energi och proteinkälla, vilket också stämmer bättre överens med den kunskap som finns idag.

Eftersom man inte kan räkna ut värdet av enskilda foder i det nya systemet får man utgå från någon form av standardfoderstat, eller helt enkelt räkna ut olika foderstater och se vad resultatet blir. I Husdjur nr 11 2005 presenterades en jämförelse mellan ett bra och ett medelbra ensilage och hur det skulle påverka utfodringen. Med "medelgod" kvalitet på ensilaget fick en ko som mjölkar 25 kg ECM / dag 9 kg ts ensilage och 9,5 kg kraftfoder. När ensilaget hade "bra" kvalitet fick den 12,1 kg ts ensilage och 5,1 kg kraftfoder. När kon mjölkade 35 kg ECM / dag fick hon 8,9 kg ts ensilage och 14,5 kg kraftfoder om ensilaget hade "medelbra" kvalitet och 12 kg ts ensilage och 10,5 kg kraftfoder om ensilaget hade "bra" kvalitet.

Vad innebär detta ekonomiskt?
I båda exemplen ovan konsumerade korna 3,1 kg grovfoder mer när de fick ensilage av bra kvalitet, men man sparade 4 resp. 4,4 kg kraftfoder. För att man ska kunna beräkna ekonomin i alternativen måste man ha kostnader för kraftfoder och produktionskostnader för ensilage, men eftersom dessa varierar mellan olika gårdar ska vi göra ett exempel. Låt oss anta att en genomsnittlig kraftfoderkostnad är 1,50 kr/kg (spannmål är billigare och koncentrat dyrare) oavsett vilket ensilage man använder. Produktionskostnaden för ett ensilage av "medelgod" kvalitet uppskattas i det här exemplet till 1,00 kr/kg ts (ja, den varierar stort). Frågan blir då hur mycket man kan kosta på sig i ökade produktionskostnader för att man ska få ett "bra" ensilage i stället utan att totalfoderstaten blir dyrare.

Totala foderkostnaden för kon som producerar 35 kg ECM och "medelgod" ensilagekvalitet blir med de angivna förutsättningarna 30,65 kr. Kraftfoderkostnaden för samma ko och "bra" ensilagekvalitet blir 15,75 kr. Detta innebär att kostnaden för att producera 12 kg ts med "bra" ensilagekvalitet inte får överstiga 30,65-15,75=14,90 kr för att inte foderstaten ska bli dyrare. Detta motsvarar en produktionskostnad på 14,90/12=1,24 kr. Med dessa förutsättningar finns det alltså stora marginaler för att få lönsamhet i en förbättrad ensilagekvalitet. Motsvarande beräkningar för exempelkon som mjölkade 25 kg ECM ger resultatet 1,29 kr. Samma beräkningar måste naturligtvis göras för varje gård, med aktuella produktionskostnader och kraftfoderkostnader, innan man kan se vad som ger det bästa nettot. Alla gårdar har sina förutsättningar och dessa är vad man måste räkna med för att hitta det bästa alternativet för varje gård.