Inom Legsil-projektet testades möjligheterna att utnyttja baljväxter i större utsträckning, både ur odlingssynpunkt och som foder. Som foder testades ensilaget på får och mjölkkor. För att en gröda ska vara lönsam måste den både ge bra avkastning, vara möjlig att ensilera med tillfredsställande resultat, konsumeras i tillräcklig mängd av de djur som utfodras med den, utnyttjas väl av djuren och inte ge negativa effekter på produktkvaliteten. Projektet pågick under 4 år, inom sex organisationer (5 länder), på flera platser inom varje land. Detta för att resultaten ska bli så allmängiltiga som möjligt.



Vilken vall är mest lönsam i produktionen?

Fokus i projektet låg på hur fem olika baljväxter (rödklöver, vitklöver, lusern, käringtand och getärt) fungerade både ur växtodlingssynpunkt (avkasting) och som foder. Dessutom jämfördes ensileringsresultaten mellan de olika grödorna. Ur växtodlingssynpunkt fungerade baljväxterna väl. I blandning med gräs var avkastningen lika hög för rödklöver, vitklöver och lusern, som för gräs som gödslats med 200 kg N/ha. Vallar med baljväxter fick inget tillfört N. Bara detta är en besparing.

I utfodringen fungerade baljväxterna mycket bra. Kor som utfodrades med ensilage gjort på rödklöver, vitklöver eller getärt, ensamma eller i blandning med gräs, producerade lika mycket eller mer än när korna utfodrades med gräsensilage. Högst produktion erhölls när kornas hela ensilagegiva bestod av vitklöver. Även blandningar rödklöver/gräs och vitklöver/gräs gav högre produktion än gräsensilage. Alla kor utfodrades med samma kraftfodergiva, vilket innebar att kväveutnyttjandet sjönk vid användning av baljväxtensilage än vid användning av gräsensilage.

Även det ekonomiska värdet av att använda baljväxter i stället för gräs beräknades i studien. Resultaten från de jämförelserna visade att produktionskostnaden för blandvallar med röd- eller vitklöver och gräs, utan användning av N-gödsling, var ca 20 % lägre än kostnaden för att producera ensilage från rena gräsvallar som gödslades med 200 kg N/ha. Vid en jämförelse av lönsamheten/ha, där både avkastning och produktion vägdes in, visade det sig att odling av blandvall med vit- eller rödklöver och gräs gav en vinst som var närmare 2000 kr högre än odling av gräsvallar som gödslades med 200 kg N/ha. Såvitt jag vet togs inte hänsyn till N effekter till kommande gröda vid den ekonomiska jämförelsen. Detta skulle annars ytterligare förbättra värdet av baljväxterna i jämförelse med gräs, i alla fall om även andra grödor än vall odlas på gården.

Källa: Baljväxtensilage som foder till kor och får - Utnyttja fördelarna med vallbaljväxter.