Ättiksyra
bildas av flera sorters bakterier vid olika processer.
Heterofermenterande mjölksyrabakterier producerar
ättikssyra och ofta koldioxid, förutom mjölksyra.
I de fall koldioxid bildas så är ättikssyraproduktionern
associerad med energiförluster eftersom man faktiskt
förlorar kol. Men även andra mikroorganismer
producerar ättiksyra. Både klostridier och
enterobakterier har ättiksyra som en möjlig
produkt i sin fermentation av såväl socker
som aminosyror. Sammantaget innebär detta att det
är svårt att veta varifrån ättiksyran
egentligen kommer.
Ättiksyran är dock inte nödvändigtvis
helt av ondo. Det har påståtts att höga
halter av ättiksyra minskar konsumtionen hos
mjölkkor, men bevisen för det är relativt
svaga. Dessutom anses ättiksyra ha en positiv
effekt på lagringsstabiliteten, varför
det finns vissa bakteriepreparat där man valt
ut stammar som konverterar mjölksyra till ättiksyra.
Ofta visar det sig att ensilage där dessa bakterier
tillsats har bättre lagringsstabilitet än
ett ensilage som innehåller mer mjölksyra
och mindre ättiksyra.
|