>Är
du förberedd inför årets vallskörd?
Slåtter
Innan man kan lägga in grödan som ensilage
måste den naturligtvis slås. Detta görs
lämpligen med ett slåtteraggregat med eller
utan kross. Det som är viktigt vid slåtter
är framförallt att man inte blandar in jord
och gammal förna, eftersom den kan vara infekterad
med olika ogynnsamma mikroorganismer, t ex klostridier.
Man bör även se upp med att få med
olika vilda djur, eftersom det kan vara en orsak till
att botulin bildas i ensilaget. För att lyckas
med allt detta krävs naturligtvis jämna
fält och korrekt inställd utrustning. Vad
man brukar tala mest om är i det fallet stubbhöjden.
Det är viktigt att man inte slår så
lågt att man blandar in onödig jord mm,
samtidigt som man naturligtvis vill få med sig
så mycket som möjligt när man ändå
slår. Dessutom finns det mer mjölksyrabakterier
långt ner på gräset än högt
upp. Vanligen rekommenderas 6-8 cm stubbhöjd,
även om det kan finnas anledning till att ta
högre stubbhöjd under vissa förhållanden.
Ska grödan inte förtorkas har krossen ingen
betydelse, men om man vill förtorka rekommenderas
krossning eftersom det gör att stjälkarna
knäcks och att avdunstningen ökar, vilket
leder till snabbare torkning. Det finns två
typer av krosstekniker, finger och vals. Så
vitt jag vet kan man inte säga generellt att
den ena tekniken ger snabbare förtorkning än
den andra. Däremot anses valsar leda till mindre
förluster i baljväxtrika vallar.
Att vända eller inte vända
Att bredspridning och vändning leder till snabbare
förtorkning tror jag att de flesta är överens
om. Det är heller inte svårt att själv
konstatera att en orörd sträng kan vara
torkad till hö på ytan och nästan
inte ha torkat alls i botten av strängen. Strålningsenergin
från solen tränger bara ned ca 2 cm i strängen
och det innebär att ju tunnare lager gröda,
desto snabbare kommer den att torka. Genom vändning
kommer dessutom ny gröda att exponeras för
solen. Ytterligare fördelar är att grödan
torkar jämnare, vilket skulle kunna minska risken
för att klostridier växer till och bildar
smörsyra i de blötare partierna i t ex en
bal trots att balens genomsnittliga ts-halt är
för hög. Det har dock inte gått att
visa de fördelarna i några försök.
Nackdelarna med vändning är att det innebär
ökade förluster, ökat arbete och att
man även riskerar att blanda in jord och annat
i samband med vändningen. Det ökade arbetet
kommer inte att kunna kommas ifrån. Ska man
vända grödan måste man ju ut minst
en gång extra under förtorkningen, vilket
tar tid och kostar diesel mm. Hur mycket man måste
köra beror naturligtvis på vilken strategi
man väljer att använda sig av. Om man bara
väljer att strängvända/lufta strängen,
kan man klara sig med en extra överfart. Om man
väljer att bredsprida direkt i samband med slåtter,
vilket förutsätter att man har en slåtterkross
med spridarplåtar, och sedan bara stränglägger
innan uppsamlingen, klarar man sig också med
en extra överfart. Vill man däremot vända
ytterligare och man inte har spridarplåtar på
krossen kommer det snabbt att kunna bli både
tre och fyra extra överfarter. Naturligtvis skulle
det bästa, om målet är snabb förtorkning
och minimalt antal överfarter, vara att ha slåtterkross
med spridarplåtar och sedan en frontmonterad
strängläggare på samma traktor som
samlar upp grödan. På det sättet skulle
man i alla fall kunna torka grödan bredspriden
utan extra överfarter och om man vill öka
torkningshastigheten ytterligare skulle man kunna
kosta på sig att vända med vanlig hövändare
en extra gång.
Blandar man in mycket jord under vändningarna.
Svaret på det är troligen att vi inte riktigt
vet. När vi ensilerat gröda som vänts
under förtorkningen, oavsett om det skett med
strängluftare, strängläggare eller
hövändare har i alla fall inte kvaliteten
på ensilaget varit sämre på det som
vänts än på det som torkats i orörd
sträng. Kvaliteten har heller inte alltid varit
bättre, så det är möjligt att
eventuell jordinblandning och positiva effekter av
vändingen tar ut varandra.
Lönar det sig att vända under förtorkningen?
Bra fråga! Det givna svaret är naturligtvis
det som de flesta hatar: Det beror på. Vad beror
det på? Grödan, vädret, väderutsikterna,
tillgången på arbetskraft, mm. När
vi gjort försöken har det varit mycket bra
väder. 25-30°C, solsken och lite blåsigt.
Om man tittar i tabellen på vilka ts-halter
som uppnåddes efter 20 respektive 44 timmar
med de olika metoderna så kanske det förklarar
en del. Under de förhållanden som rådde
då fick vi upp ts-halten från ca 46 %
till ca 51 % i blandvallen och från ca 48 %
till ca 53 % i gräset efter 20 timmar. Jag är
tveksam till att det varit värt att lägga
diesel och arbete på att vända grödan
under sådana förhållanden. Det är
ju naturligtvis mycket möjligt att en något
vekare gröda hade lett till att skillnaderna
blivit större. Samma sak när det gäller
ännu högre avkastning så att strängarna
blivit tjockare. Andra har fått större
skillnader. I ett holländskt försök,
vilket innebär att det förmodligen vara
rajgräs, torkade det som vändes till 30
% ts på tre timmar, medan det tog ca 7 timmar
för den gröda som inte vändes att nå
30 % ts-halt. Har man då bråttom för
att det snart ska börja regna, men det är
bra väder nu, så kan det naturligtvis vara
värt det.
|