> Startsidan
> Allmänt om ensilering
> Vad är kvalitet?
> Ensileringsmedel
> Ensilage som foder
> Ensilage till hästar
> Silor/balar
> Förluster
> Skörd
> Grödor
> Forskning
> Vem gör ensilageNYTT?
> Kontakt

 

 

 

Vad är de där prickarna (kristallerna, fälten e t c) i ensilaget?
av David Slottner Agr D

Det är inte ovanligt med vita prickar i ensilaget och man hör många förslag på vad de är. Dessa förslag innefattar bland annat: sockerutfällningar, B-vitamin, fermentationsprodukter och salt. Sanningen är naturligtvis mycket enklare. Det är i allmänhet fråga om mögel eller möjligen jäst. Jag har ingen aning om var de andra påståendena kommer ifrån, men fakta är att man inte sprutar in B-vitamin eller salt i balarna, fermetationsprodukterna är vattenlösliga och likaså sockret. Det bildas således inga kristaller av dem.

Misstänkt jäst, men kanske även mögel i ensilage

Hur skiljer man då mellan mögel och jäst?

Mögel ger i allmänhet ett "luddigare" intryck än jäst som gärna ser mer blankt ut på ytan. Detta kan ibland vara svårt att se och ett förstoringsglas kan definitivt vara en hjälp vid mindre angrepp. När större ytor är angripna är det oftast ganska lätt att se skillnad mellan dem. Man ska dock inte underskatta möjligheten att det växer både jäst och mögel i samma område och det kan då vara lätt att missta sig. Stor förekomst av jäst kan också försvåra analysen av mögel vid analys av ensilagets hygieniska kvalitet.

Mögel är oftast "luddigt"

Vad ska man göra med angripet ensilage?

Generellt sett är det inte farligt att utfodra ensilage som angripits av jäst. Jäst ger inte problem med luftvägarna på samma sätt som mögel och bildar sällan toxiner. Finns det jäst är det dock större sannolikhet att det även finns andra oönskade mikroorganismer, t ex mögel, eftersom det är en indikation på en misslyckad ensilering. Mögel däremot kan både ge luftvägsproblem hos hästarna och bildar dessutom i många fall så kallade mykotoxiner, som kan ge många olika effekter på den som utsätts för det. En av de mest cancerogena substanserna vi känner till är ett mykotoxin (aflatoxin). Flera andra har bland annat misstänkts leda till försämring av immunförsvaret. Troligen är hästar känsligare för dessa toxiner än t ex kor eftersom kor har en våm där en del av toxinerna kan brytas ned innan de skulle tas upp av djuret. Även om kors lungor är lika känsliga som hästars kommer heller inte damm från mögel att ha riktigt samma effekt som hos hästar eftersom inte kornas lungkapacitet utnyttjas i samma utsträckning som hästens och kon heller inte lever lika länge.

Trots att det mest är jäst i den här balen bör den ändå kasseras...

Det mögliga fodret ska inte utfodras till några djur. I djurskyddslagen står det att fodret ska vara av god kvalitet och att det ska vara tjänligt. Foder med synligt mögel kan inte anses vara något av det! Man bör också komma ihåg att om det finns synligt mögel är risken stor att det även finns mögel i andra delar av balen, men det är svårt att säga hur mycket. Även om jag inte har någon skriftlig källa på det ska man i Tyskland ha hittat så mycket som 1000000 sporer/g ensilage i majs utan något synligt mögel. Hittar man mögel i sitt ensilage kan man därför vara ganska säker på att halterna är höga även i den del av ensilaget som inte är synligt angripet. Om man väljer att sortera bort det dåliga ensilaget bör man därför även ta bort en del extra runt det synliga angreppet så att man har en viss marginal. Det kan också vara att rekommendera att man kontrollerar det foder man använder extra noga för att vara säker på att man inte fått med något mögel.

Mögel kan ha många olika färger...