> Startsidan
> Allmänt om ensilering
> Vad är kvalitet?
> Ensileringsmedel
> Ensilage som foder
> Ensilage till hästar
> Silor/balar
> Förluster
> Skörd
> Grödor
> Forskning
> Vem gör ensilageNYTT?
> Kontakt

 

 

 

Skörd
av David Slottner Agr D

 

>Är du förberedd inför årets vallskörd?

Slåtter
Innan man kan lägga in grödan som ensilage måste den naturligtvis slås. Detta görs lämpligen med ett slåtteraggregat med eller utan kross. Det som är viktigt vid slåtter är framförallt att man inte blandar in jord och gammal förna, eftersom den kan vara infekterad med olika ogynnsamma mikroorganismer, t ex klostridier. Man bör även se upp med att få med olika vilda djur, eftersom det kan vara en orsak till att botulin bildas i ensilaget. För att lyckas med allt detta krävs naturligtvis jämna fält och korrekt inställd utrustning. Vad man brukar tala mest om är i det fallet stubbhöjden. Det är viktigt att man inte slår så lågt att man blandar in onödig jord mm, samtidigt som man naturligtvis vill få med sig så mycket som möjligt när man ändå slår. Dessutom finns det mer mjölksyrabakterier långt ner på gräset än högt upp. Vanligen rekommenderas 6-8 cm stubbhöjd, även om det kan finnas anledning till att ta högre stubbhöjd under vissa förhållanden.

Ska grödan inte förtorkas har krossen ingen betydelse, men om man vill förtorka rekommenderas krossning eftersom det gör att stjälkarna knäcks och att avdunstningen ökar, vilket leder till snabbare torkning. Det finns två typer av krosstekniker, finger och vals. Så vitt jag vet kan man inte säga generellt att den ena tekniken ger snabbare förtorkning än den andra. Däremot anses valsar leda till mindre förluster i baljväxtrika vallar.

Att vända eller inte vända…
Att bredspridning och vändning leder till snabbare förtorkning tror jag att de flesta är överens om. Det är heller inte svårt att själv konstatera att en orörd sträng kan vara torkad till hö på ytan och nästan inte ha torkat alls i botten av strängen. Strålningsenergin från solen tränger bara ned ca 2 cm i strängen och det innebär att ju tunnare lager gröda, desto snabbare kommer den att torka. Genom vändning kommer dessutom ny gröda att exponeras för solen. Ytterligare fördelar är att grödan torkar jämnare, vilket skulle kunna minska risken för att klostridier växer till och bildar smörsyra i de blötare partierna i t ex en bal trots att balens genomsnittliga ts-halt är för hög. Det har dock inte gått att visa de fördelarna i några försök.

Nackdelarna med vändning är att det innebär ökade förluster, ökat arbete och att man även riskerar att blanda in jord och annat i samband med vändningen. Det ökade arbetet kommer inte att kunna kommas ifrån. Ska man vända grödan måste man ju ut minst en gång extra under förtorkningen, vilket tar tid och kostar diesel mm. Hur mycket man måste köra beror naturligtvis på vilken strategi man väljer att använda sig av. Om man bara väljer att strängvända/lufta strängen, kan man klara sig med en extra överfart. Om man väljer att bredsprida direkt i samband med slåtter, vilket förutsätter att man har en slåtterkross med spridarplåtar, och sedan bara stränglägger innan uppsamlingen, klarar man sig också med en extra överfart. Vill man däremot vända ytterligare och man inte har spridarplåtar på krossen kommer det snabbt att kunna bli både tre och fyra extra överfarter. Naturligtvis skulle det bästa, om målet är snabb förtorkning och minimalt antal överfarter, vara att ha slåtterkross med spridarplåtar och sedan en frontmonterad strängläggare på samma traktor som samlar upp grödan. På det sättet skulle man i alla fall kunna torka grödan bredspriden utan extra överfarter och om man vill öka torkningshastigheten ytterligare skulle man kunna kosta på sig att vända med vanlig hövändare en extra gång.

Blandar man in mycket jord under vändningarna. Svaret på det är troligen att vi inte riktigt vet. När vi ensilerat gröda som vänts under förtorkningen, oavsett om det skett med strängluftare, strängläggare eller hövändare har i alla fall inte kvaliteten på ensilaget varit sämre på det som vänts än på det som torkats i orörd sträng. Kvaliteten har heller inte alltid varit bättre, så det är möjligt att eventuell jordinblandning och positiva effekter av vändingen tar ut varandra.

Lönar det sig att vända under förtorkningen? Bra fråga! Det givna svaret är naturligtvis det som de flesta hatar: Det beror på. Vad beror det på? Grödan, vädret, väderutsikterna, tillgången på arbetskraft, mm. När vi gjort försöken har det varit mycket bra väder. 25-30°C, solsken och lite blåsigt.


Om man tittar i tabellen på vilka ts-halter som uppnåddes efter 20 respektive 44 timmar med de olika metoderna så kanske det förklarar en del. Under de förhållanden som rådde då fick vi upp ts-halten från ca 46 % till ca 51 % i blandvallen och från ca 48 % till ca 53 % i gräset efter 20 timmar. Jag är tveksam till att det varit värt att lägga diesel och arbete på att vända grödan under sådana förhållanden. Det är ju naturligtvis mycket möjligt att en något vekare gröda hade lett till att skillnaderna blivit större. Samma sak när det gäller ännu högre avkastning så att strängarna blivit tjockare. Andra har fått större skillnader. I ett holländskt försök, vilket innebär att det förmodligen vara rajgräs, torkade det som vändes till 30 % ts på tre timmar, medan det tog ca 7 timmar för den gröda som inte vändes att nå 30 % ts-halt. Har man då bråttom för att det snart ska börja regna, men det är bra väder nu, så kan det naturligtvis vara värt det.