|
Under 2000 utfördes under ledning av R. Muck
en studie i Madison, USA, för att skapa en uppfattning
om vilken densitet som är rimlig att försöka
uppnå vid ensilering i slang, och vilka förluster
man kan förvänta sig. Totalt gjordes 25
slangar fördelade på tre försöksstationer,
samtliga med tidigare erfarenhet av tekniken. Två
olika maskiner ingick och både lusern och majs
ensilerades utan tillsatsmedel. Densiteten i slangarna
bedömdes vid inläggningen genom att lassen
med grönmassa vägdes och sedan mättes
hur lång slang som krävdes för att
rymma den mängden. Genom att prov även togs
på grönmassan kunde densiteten bedömas.
Dessutom gjordes mätningar av densiteten i silon
genom att prov togs på olika punkter på
snittytan.
Ensilering i slang är relativt nytt i Sverige,
men har använts länge i en del andra länder.
Foto: Per Lingvall.
Resultaten från densitetsmätningarna visade
att man vid 40 % ts nådde en densitet av ca
200 kg ts/m3. Om grödan var blötare sjönk
densiteten med ca 3 kg ts/m3 för varje % enhet
ts-halten var lägre än 40 %. En gröda
med 30 % ts kan alltså förväntas uppnå
170 kg ts/m3. Densiteten varierade stort mellan olika
punkter på snittytan. I mitten av slangen var
densiteten högre än på toppen och
sidorna.
Förlusterna beräknades dels som fermentationsförluster
och pressvattenförluster och dessutom förluster
i form av kasserat foder. Fermentationsförluster
och pressvattenförluster har enkelt beräknats
genom den mängd foder som lades in i slangen
och den mängd som fanns kvar vid öppnandet/utfodringen.
Kasserat foder är ensilage som bedömts ha
för dålig kvalitet för att kunna utfodras
(mögel mm). Förluster av pressvatten skedde
enbart från två slangar med majs med 30
och 32 % ts-halt. Fermentationsförlusterna varierade
mellan -0,3 och 15,7 % (genomsnitt 8,4 %). Förlusterna
i form av kasserat foder varierade mellan inget eller
nästan inget för 8 av slangarna upp till
25,4 %. Totalt gav detta en spridning av de totala
förlusterna från -0,3 % till 38,2 %. I
tre slangar gjorde stora mängder skämt foder
att förlusterna blev mycket stora. I ett av fallen
berodde detta på att skador orsakade av fåglar
inte upptäckts och åtgärdats i tid.
Hela studien finns tillgänglig på
www.dfrc.ars.usda.gov/DFRCWebPDFs/2001-Muck-Bag_Silo_Losses.pdf
|
